Idag när jag kom var det snäppet på panik i magen. Lillsnuttan fanns ingenstans! Eftersom Shenzi bestämt sig för att lådan inte är god nog och att transportburen är så mycket bättre så tänkte jag att i någon av dessa två måste den lilla finnas. Nej! Jag frågade Shenzi var bebisar tagit vägen men hon kunde inte bry sig mindre, hon gosade med mina ben och var hur nöjd som helst. Efter ett tag gick jag in i sovrummet, där ser jag att garderoben är öppen och vem ligger inte där... Tre lådor upp? Jo Dakota, hon sov så gott. Tack och lov för det, tänk om hon fått för sig att börja klättra ut?

 

Puh, alla katter i behåll och Dakota numer tillbaka i transportburen!

Tur för Dakota och Shenzi att dem är såååå söta! Man kan ju inte vara arg på dem länge!